Djuren och trädgården, maj 2008

The animals and the garden, May 2008Les animaux, le chien et les chats, dans mon jardin, la semaine dernière















El perro grande!
Y el gato... as you can see... Merlin!

Ma chère petite Virus...And that's all for now!

Eva, Marilyn & Virginia

Nedan följer några små betraktelser (som utgår från ett PM jag hade tänkt skriva, men som, visade det sig, inte behövdes!) om fakta och fiktion i romaner. Detta har inspirerats av texten ”Paratexts and the limits of narratology”i Episkt dubbelspel. Om faktionsberättelser i film, litteratur och tv av Bo G Jansson (Uppsala: Hallgren & Fallgren 2006). Sorry girls, this is in Swedish! This text is about fact and fiction in novels, inspired by an essay on narratology by Bo G Jansson.

(Därmed var material och något slags syfte presenterat. Utförligt beskriven teoretisk utgångspunkt, exakta frågeställningar och tydlig metod finner man nog inte nedan. För något riktigt PM är det ju trots allt inte!)

“Paratexts and the Limits of Narratology” demonstrerar en förening av postklassisk och klassisk narratologi. Jansson använder begreppet paratext (utifrån Genette [s. 222]), talar om det som en tröskel, zoner mellan text och kontext som uttrycker författarintention: förord, titelsida, en dikt eller ett citat innan romanen börjar, efterord, etc. Det handlar om hur författarintentionen (även om det handlar om läsarens tolkning) måste vara en faktor att räkna med inom narratologin. Det handlar även om skillnaderna i ontologisk status mellan en texts författare och berättaren (vilka det kan finnas flera av på olika nivåer i texten [s. 224]).

All författarintention i form av paratext är fiktion (s. 225). Detta påverkar alltid läsaren. Det vill säga: läsarens förväntning styrs i olika riktningar beroende på om det på försättsbladet står ”roman”, ”en romantisk berättelse” eller ”biografi”.

Den här texten om narratologi innehåller väldigt mycket (författarens huvudsakliga ärende är ”to establish [...] a narratological terminology that is useful in the narratological analysis of any narrative, non-fictional as well as fictional” [s. 232]) och det jag fäster mig mest vid är kanske inte det allra väsentligaste. Hur som helst, så finner jag något fascinerande i gränserna mellan fakta och fiktion, dikt och sanning. Hur dessa förmodade motsatser i själva verket – vilket blir allt tydligare för mig ju mer jag själv skriver – verkligen inte alls motsäger varandra. Men att ändå något slags medvetande om förhållandet dem emellan tycks nödvändigt.

Jag tyckte att detta var intressant att tänka på i samband med Eva Alexandersons Kontradans (Göteborg: Anamma 1994 [Stockholm: Bonniers 1969]). När det gäller Kontradans kan man tolka berättelsen olika beroende på vilken utgåva man läser. Den första (1969) kallas roman. I efterordet till andra utgåvan får man dock veta att genrebeteckningen var ett krav från förlagets sida, Eva Alexanderson säger där att ”Kontradans är verklighet”. Det är någonting jag egentligen kunde ha förhållit mig till i uppsatsen i högre grad än vad jag gjorde. Jag väljer trots denna information att behandla Eva som en romankaraktär jämställd med Lotta Hedman i Selma Lagerlöfs Bannlyst (Stockholm: Bonniers 1918). Man kan tala om skrivande som ett meningsskapande verktyg, ett sökande efter minnen, en omformning, kanske, av ens verklighet. Men genom den litterära formen bildas ändå en fiktion. Det skrivna ordet gestaltar, poetiserar. Trots verklighetsanspråken kan man ändå anta att vissa saker ändå utesluts – varenda timme och minut, varenda husfasad och förbipasserande bil kan inte redogöras för och alltså formas verkligheten på ett visst sätt enligt författarens intentioner.

Fiktion och ickefiktion har olika sanningsanspråk (s. 233ff). Ickefiktionen kommer med påståenden om hur verkligheten är beskaffad. Fiktionens sanningsanspråk gäller bara inom fiktionsvärlden (och det är alltså författarens uppgift att fixa trovärdig gestaltning).

Hur kan man skilja på vilken form av sanningsanspråk en text har? Man måste vara uppmärksam på paratexten och förstå vad texten utger sig för att vara – jfr JC Oates roman Blonde om Marilyn Monroe som av vissa läsare kallas biografi. ”In order for this inner ”Chinese box” [...] to be understood and experienced by the reader as just that, the reader must necessarily be aware of the original and real paratext” (s. 236). Det känns som att i många fall av faktion går det faktiskt inte fram vad som är vad... En medveten författare gör ju en grej av att blanda fakta och fiktion, vill uppnå någonting, kanske någon form av sanning som facklitteratur inte kan åstadkomma. Faktum är att JC Oates förklarar detta i ett förord till romanen, men det verkar som om det har gått många läsare förbi. Blonde är en engagerande och intressant roman, den är lika ”sann” som varje annan roman är det. Det är en omfångsrik bok som bygger på omfattande research, men det är ett misstag att tro att den är den hela sanningen om den verkliga personen Marilyn Monroe. Det är väldigt intressant, detta. I en rent fiktiv roman som tex Svindlande höjder gäller sanningsanspråken endast inom den världen. Om man pratar om ”hur mycket Heathcliff egentligen älskade Catherine” så är man ju medveten om detta med att karaktärernas ontologiska status inte är den samma som vår som diskuterar dem. Ändå kan man prata om ”hur det egentligen var” i fiktionen, vilket man inte kan om man pratar om historiska personer. Man kan inte nå den känslomässiga sanningen i en biografi. I en biografi kan man fastslå vissa fakta, men det finns alltid en gräns.

Jag behandlar Eva som en romanfigur i min uppsats, och alltså gör jag i mina tolkningar av texten påståenden om vad hon tycker och känner och menar och tror. Det funkar, eftersom boken har formen av en (självbiografisk) roman. Jag låtsas inte om att sanningsanspråken kanske borde få mig att linda in mina påståenden i större ödmjukhet. Antag att jag skulle skriva en biografi över Eva Alexanderson; i hur hög grad skulle jag då kunna använda Kontradans för säkra påståenden? I det fallet skulle nog romanformen kännas begränsande.

Nå, vidare... Det faktionsförfattaren sedan gör är att hon/han blandar dessa sanningsformer för att åstadkomma något nytt. Författaren förväntar sig att läsaren ska förstå att faktionen säger något mer än ren fiktion och säger något mer än vad biografin någonsin kan göra. Medan läsarna ibland i fallet Blonde kanske egentligen läser det som en ren faktarapport. Eller, om de inte känner till några fakta alls, som ren fiktion.

Men det är intressant att fundera på vad det innebär för olika läsare att ta del av någonting som är mer eller mindre verklighetsbaserat. Vem får ut mest av att läsa tex Michael Cunninghams Timmarna? (Stockholm: Bonniers 2000 [The Hours, 1998]) Eller för den delen – se filmen? Den som känner till Virginia Woolf och Mrs Dalloway eller den som inte gör det – och beroende på hur mycket man känner till? Vissa känner kanske inte till någonting om bakgrunden till Cunninghams roman, men tycker ändå att filmen är mycket intressant. Vissa tänker att delarna som utspelar sig 1923 är en exakt redogörelse för Woolfs liv. Men det är förmodligen varken mer sant eller falskt än i fallet Marilyn. Om man har läst både Mrs Dalloway, ett flertal Woolf-biografier och Timmarna finns det kanske risk för att boken/filmen faller sönder i ett sökande efter paralleller och pusselbitar, vad som kommer från vilken källa och vad som är författarens fantasi, istället för en roman som säger någonting om skapande, läsande, dödslängtan, familjeband, kärlek... det blir en annan slags upplevelse. Richard i Timmarna tycker att han hör fåglarna sjunga på grekiska, som Septimus gör i Mrs Dalloway och som Virginia Woolf själv fick erfara. Och vilket betydelse har det om man vet att ”The Hours” var Virginia Woolfs arbetsnamn på boken som blev Mrs Dalloway? Kanske ingen alls – Michael Cunninghams roman är just detta – en roman i sin egen rätt. Samtidigt är det också ett skickligt vävt nät av texter, en kommentar, en hyllning, en lek med flera olika betydelselager att upptäcka. I boken Timmarna ser Clarissa en skådespelerska stiga ut ur en husvagn (s. 32), det kanske är Meryl Streep, tänker hon – just den samma som sedan spelar Clarissa i filmatiseringen. Så kan det alltså gå när en verklig person nämns i en fiktiv roman.

Börjar man fundera över sätten på vilka man blandar verklighet och dröm, så finner man att man står inför en intrikat väv av frågor som man kan hålla på väldigt länge att nysta i. Ämnet är alls icke uttömt i och med detta lilla blogginlägg. Poesin, sedan - det är ett kapitel för sig...

About Books

En liten bokenkät som jag hittade här hos Bokhora (ny favorit på nätet, bara massa böcker!), fast den först kom från Mats Strandberg. Jag har dessutom "internationaliserat" den... Jag lade även till en egen fråga!

This is a little questionnaire about books that I found in other blogs, and I decided to copy it for myself. As you can see, I've written the questions in 4 languages (i.e. I babelfish-translated them into French and Spanish; I'm sure the translations aren't always correct!) but the answers only in Swedish and English. It would be fun if you answer the questions in comments, in the language of your choice!

1. Vilken bok läste du senast? Which book have you recently read? ¿Qué libro usted ha leído recientemente? Quel livre avez-vous récemment lu ?

Sargassohavet av Jean Rhys. En omtumlande läsning som för evigt har förvandlat de romantiska känslor för Mr Rochester som varit en rest sedan tonåren... Jag har alltså älskat Jane Eyre i halva mitt liv, men nu tycker jag nästan att Rochester kunde ha fått drunkna på vägen hem till England...

Wide Sargasso Sea by Jean Rhys. Overwhelming. I've always loved Jane Eyre, but I can never think of Mr Rochester in the same way after this... (Next on my "To read- list" is, I guess, The Madwoman in the Attic...)

2. Vilken bok ska du börja på härnäst? Which book will you start to read now? ¿Qué libro usted comienza ahora a leer? Quel livre commencez-vous à lire maintenant ?

Jag läser just nu Baudelaire i svensk översättning, skulle vilja ha Les Fleurs du Mal i original för att åtminstone försöka förstå dikterna i sin helhet; jag tycker alltid att lyrik förlorar något på att översättas, men ibland är det ju nödvändigt för att man ska begripa något!

I’m reading Baudelaire now; Swedish translation. I’d like to read Les Fleurs du Mal in French, but I really need the translation!

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla? Do you have mostly male or female authors in your bookshelf? ¿Usted tiene autores sobre todo masculinos o femeninos en su estante? Avez-vous les auteurs la plupart du temps masculins ou féminins dans votre étagère ?

Hm, jag har nog många manliga författare, men förmodligen mest kvinnor i min bokhylla, kanske 65 % kvinnliga författare. (Många biografier om kvinnliga författare är skrivna av kvinnor...)

I’ve got many male authors in my bookshelves, but I guess mostly female – about 65 %. (Many biographies about female writers are written by women...)

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv? When you read a book, do you count how many pages you have left to read?, do you think: ”now I’ve read a fourth”, ”a third”, ”hurrah, half of it!” etc? ¿Cuándo usted leyó un libro, usted cuenta cuántas páginas usted se ha ido para leer? Quand vous avez-vous lu un livre, comptez-vous combien de pages vous êtes parti pour lire ?

Oftast inte, det skulle vara om det rör sig om mer eller mindre jobbig kurslitteratur... eller jo, förresten. Ibland tänker jag: "Åh, nej, nu är det bara si och så mycket kvar... nu måste jag bromsa lite, spara lite..."

Usually not, if it’s not more or less boring course literature... or if the book is very good and I want to make it last for a long time...

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv? How do you chose which books to read? E.g. cover, tips from friends, reviews, top lists, blogs etc? ¿Cómo usted eligió que reserva para leer? ¿E.g. cubierta, extremidades de amigos, revisiones, listas superiores, blogs etc? Comment allez-vous avez-vous choisi quels livres à lire ? Par exemple couverture, bouts des amis, revues, listes supérieures, blogs etc.. ?

Ja. Allt detta, utom kanske topplistor...

Yes. All of the above, except maybe top lists...

6. När blir en bok för lång? When is a book too long? ¿Cuándo es un libro demasiado largo? Quand un livre est-il trop long ?

Jag vet inte... det beror ju helt på om jag tycker att den är bra eller inte. En bra bok blir väl aldrig för lång.

I don’t know... it depends on if I like it or not. A good book is never too long.

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska? Do you like to read in English (if that is the original language) as much as in your own language? ¿usted tiene gusto de leer en inglés (si ésa es la lengua original) tanto como en su propia lengua? Aimez-vous lire en anglais (si c'est la langue originale) autant qu'en votre propre langue ?

Nja, det beror på. Om boken inte finns i översättning, eller om jag inte orkar vänta, så gör jag det, men av bekvämlighet föredrar jag nog översättning. Det händer att jag läser vissa böcker både i original och översättning för att inte missa några nyanser (okej, detta gäller mest lyrik och Virginia Woolf, som jag hyser en viss besatt kärlek till och jag vill gärna äga samtliga titlar både på engelska och svenska...)

Well, it depends. If the book isn’t translated, or if I’m too impatient to wait, I read in English, but I prefer translations out of laziness. I sometimes read books both in English and in Swedish, in order to get all the nuances – both the proper understanding and the original “tone” of the work (OK, this is mostly the case with poetry, and with Virginia Woolf, with whom I am totally obsessed...)

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa? Which book did you last feel that you had to persuade ALL your friends to read? ¿Qué libro usted duró la sensación que usted tuvo que persuadir a TODOS sus amigos leer? Quel livre avez-vous duré l'estimer que vous avez dû persuader TOUS vos amis de lire ?

Det var Emily L av Marguerite Duras.

That was Emily L by Duras.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp? Do you leave a book if you find it boring? If so, when do you give up? ¿Usted deja un libro si usted lo encuentra el agujerear? ¿Si es así cuándo usted da para arriba? Laissez-vous un livre si vous le trouvez être ennuyeux ? Si oui, quand donnez-vous vers le haut ?

Ja, det händer ibland, men inte särskilt ofta. I så fall ger jag upp efter en dryg tredjedel, kanske.

Yes, it happens, but not very often. In that case I give up after a third, maybe.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls? Which genre is over represented in your bookshelf, and which is not there at all? ¿Qué género es excedente representado en su estante, y cuál no hay en todos? Quel genre est excédent représenté dans votre étagère, et que n'y a-t-il pas du tout ?

Det är väl mest romaner av alla de slag, och litteraturvetenskap. Det som saknas totalt är väl naturvetenskap, reseskildringar och musik...

I’ve got mostly all kinds of novels, and books about literature. I’ve got no science, travel books or music...

11. Tre böcker som du finner oumbärliga? Three indispensable books? ¿Tres libros imprescindibles? Trois livres indispensables ?

Edith Södergrans samlade dikter, De besatta av A.S. Byatt, och... många böcker slåss om tredjeplatsen, vi säger... Torgny Lindgrens Pölsan.

The poems by Edith Södergran, Posession by A.S. Byatt, and... many books wants to be the third, let’s say... Hash by Torgny Lindgren. (And please, por favor amigas, try to find some English, French or Spanish translation of the Finnish/Swedish poet Edith Södergran! It should be possible, although it is very difficult to translate poetry in a way that preserves the original magic of the words. I’ll write something in the blog about her sometime...)

Bob says HELLO to his Fan Club

Hi girls, how are you all doing? I'm OK, but a little bored... You see, it's raining today... Il pleut et je ne veux pas sortir de la maison... Está nublado, hace vienta y va a llover toda el dia...


Well, I will stay in bed, how about that?
Ah, je suis très fatigué...
Voy a dormir... zzz...


God natt!
Good night!
Bon nuit!
Buenas noches!